cidan

”Börja med horisonten och så jobbar ni er närmre steg för steg” instruerade läraren barnen. En skolklass satt på bergshällen, längs med promenadstråket, med den vackra utsikten över Stockholms stad, Mälarens vatten, Stadshuset och myllret av hus och byggnader. Några barn hade ställts sig vid räcket. Alla hade de ett ritblock och en penna i handen och uppgiften var att rita av utsikten de hade framför sig. Det var full koncentration. Jag satt strax bredvid och åt en medhavd lunch. Njöt av den, att se barnen och utsikten från Söders höjder. ”Börja med horisonten” upprepade läraren. Hennes ord sjönk in i mig.

För många år sedan nu lyssnade jag på Martin Lönnebo, före detta biskop i Linköping stift. Han sa, ungefär så här; Vira omkring era ögon okunnighetens slöja. Sitt sedan så en god stund och måla för er inre syn den värld ni skulle vilja leva i. Hur ser den ut, vilka växter, djur, människor befolkar din värld. Hur mår djuren, naturen, människorna? Finns där mångfald i både naturen och bland människorna, fred, rättvisa, omtanke, generositet, mat och trygghet till alla? När du målat bilden så innehållsrik som möjligt, ta då av dig slöjan, och börja jobba för en sådan värld!

Minnet av Martins övning dök upp i mig vid lärarens ord ”Börja vid horisonten” Och jag tänkte att hennes ord lika bra kunde vara en instruktion för vårt samhälle och vår värld. För oss. Att börja med visionen, de större värdena för att sedan närma sig oss själva steg för steg. Än tvärtom. Så ”horisonten” blir som en väldig himmel av vision och viktiga värden vi lutar oss mot och samtidigt strävar mot. Så allt blir till en helhet och får plats.

När jag ätit färdigt min lunch, kryddad av dessa tankar, passerade jag läraren. Men stannade till och vände mig om. ”Du, läraren” sa jag ”Ja” svarade hon. ”Jag hörde din ritinstruktion till barnen och tänkte att vår värld och vårt samhälle behöver göra just så – börja med horisonten. Att vi först målar vår vision och viktiga värden, ”horisonten”, för att sedan skissa vidare på vår samhällsbild med harmoniska proportioner, perspektiv och balans. Mycket idag handlar om alldeles för kortsiktiga och jag-centrerade perspektiv, om den egna vinsten. Men med din instruktion finns hoppet om att få till helhetsbilden. Tack!”

”Men tack själv” svarade hon.

Vi log och sa hej då