cidan

6 efter Trefaldighet
Vårstakyrka,
8 juli 2018
1 årgångens bibeltexter
Tema: Efterföljelse

Visa ditt ansikte! Var helig!

Har ni hört berättelsen om ”Det osynliga barnet”. Författaren Tove Jansson, som skriver om Muminfamiljen, berättar att de får besök av en liten flicka – ”Det osynliga barnet”. Den här flickan har, på grund av förakt och ironi i sin omgivning, bleknat bort och blivit osynlig. På riktigt. Hon syns inte. Muminmamman lyckas nästan bota henne, genom kärlek utan svek. Flickan syns alltmer men hennes ansikte vägrar framträda. En höstdag är familjen nere vid sjön för att ta upp båten. Och så får plötsligt muminpappan för sig att busa med mamman och försöka knuffa henne i sjön. När flickan utan ansikte ser hans avsikter rusar hon till mammans försvar. Det hela slutar med att pappan hamnar i sjön... På bryggan håller flickan på att skratta sig fördärvad... Och… Hon har fått ett ansikte!

Vi blir synliga i mottagandet av kärlek. Så är det. Men vårt ansikte träder fram när vi älskar tillbaka.

Gud är som muminmamman – som på alla sätt försöker bota oss med sin kärlek utan svek (vi är Guds barn, älskade som vi är utan tveksamheter) men Gud är också som muminmamman som behöver vårt ingripande. Vi alla, är där, på bryggan med flickan, kallade att gripa in, bry oss, värna, älska. Att visa vårt ansikte! Eller som det upprepas i dagens bibeltexter - Var heliga! Smaka på ordet - Var heliga! Jag vet inte hur du känner men att använda de orden om sig själv känns obekvämt… som en presentation av sig själv. ”Hej, jag heter Cecilia Holmberg och jag vill vara helig” Och ändå är det det vi uppmanas att vara – Heliga!

Helig=Världstillvänd

I GT texten pratar Gud med Mose och ber Moses säga till folket att de ska vara heliga. Sedan ger Gud lite konkreta råd vad det innebär som: ”förbanna inte en döv, lägg inte något i vägen för en blind så han faller, döm rättvist oavsett vem hen är, tilltvinga dig inte något av din nästa, ta inte hämnd eller gå med förtal…utan älska din nästa som dig själv.” Guds råd är väldigt jordnära och konkreta. Och vissa saker känns självklara som det där med att inte lägga något i vägen för en blind… Och ändå, det samhälle vi bygger idag, banar vi väg för de blinda bl a? Har vi ett tillräckligt bra system som hjälper och stöttar den som har något funktionshinder eller som rent allmänt blivit lite trött och långsam? Dömer vi rättvist, oavsett vem hen är? Som detta med de ensamkommande barnen och ungdomarna? Som bedöms och döms, hit och dit. Hur är tonläget på sociala medier och i debatter, om vi reflekterar över Guds önskan att inte gå med förtal… Att vara helig är inte att vara världsfrånvänd utan handlar om en ständig reflektion över vår vardag och liv tillsammans. Över vad det är att älska sin nästa som sig själv i olika konkreta situationer? När vi låter Guds råd sjunka in i oss får det vardagliga och politiska konsekvenser.

Yes we can!

På frågan – kan vi vara heliga! Är Guds svar: Yes you can! Och det är livsviktigt! I ett samhälle som berättar om ökande klyftor mellan dem som har och dem som inte har, mellan dem som får va med och dem som hamnar utanför. Säger Gud till oss, som till Mose en gång – Var heliga! Inom psykologin vet man att ett av de svåraste för en människa att hantera är just utanförskap, att inte höra till. I utanförskapets sprickor växer rasismen bland annat. Jag tänker att Gud skulle säga till oss idag: Var heliga! Dra in människor i gemenskapen, se varandra, lyssna på varandra, kom ihåg att hen kunde varit du, öva generositet… Utvisa girigheten istället! Vid ett tillfälle när jag pratade med en vän och berättade om en oväntad händelse med en främmande människa som hade visat mig vänlighet, svarade min vän. ”Det där var ingen tillfällighet – det där har han odlat länge.” Vaddå, undrade jag? ”Jo, men det där har han odlat länge, vänlighet alltså” svarade min vän. ”Så när tillfället gavs var han liksom redo, var det en del av hans liv.”

Odla på!

Gud kallar oss inte att bli perfekta men till att ODLA vänlighet, omsorg, respekt, inlevelse, generositet. Samlingsnamnet för alla dessa odlingar är Helighet. På Guds uppmaning – Var heliga! Kan vi svara – Yes, We can! För det handlar om just så ”enkla” saker som bl vänlighet. Miriam har valt psalmerna till idag och genom sitt val ”predikar” Miriam idag, om just detta: Om att ”ett vänligt ord kan göra under, läka hjärtats sår.” Och senare ska vi sjunga ”Där barmhärtighet och kärlek bor, där är också Gud” Barmhärtighet, vänlighet och kärlek växer i den Heliga trädgården och vi kallas att odla dem. Varken mer eller mindre!

Riktningen i dagens samhälle är bättre, högre, perfektare, mer. Uppåt skall rörelsen gå. Men i dess spår ser vi splittring, ökande orättvisor och en jord som suckar tungt bl a. Men vi får tillhöra Jesusrörelsen. Och Jesu rörelse är nedstigandet. Ner till oss, till nöden, ensamheten och utsattheten, till ett sant möte med oss i livet så som det är, med brister och allt. Hur då, hur gjorde Jesus? Han åt mat tillsammans med folk av alla sorter, plåstrade om, frågade hur de mådde, vad de ville, uppmuntrade och sa ”Bra gjort, din tro har hjälpt dig”

Helig inte lika med självgod

Vi är kallade att visa vårt ansikte i ord och handling. Vara heliga! Vi är däremot inte kallade till självgodhet. Jag tror det är det Jesus vill åt i dagens evangelietext när han är så skarp. Vi kan inte, och ska inte, slå oss till ro, bara för att vi, som Jesus ger exempel på i dagens evangelietext, t ex inte har dräpt någon. Nej, Jesus petar i vårt hjärtas åker och säger ”den som blir vred på sin broder, okvädar eller förbannar undgår inte domen”, han heller. I den heliga trädgården, behöver Jesus få gå runt och rensa de ogräs som lätt växer upp, och en av dem är självgodhet och en annan dömande. Jesus vill frigöra oss från självgodhet och dömande av varandra. Det är en smärtsam men ändå befriande insikt att i djupet av sig själv förstå – jag kunde varit den som gjort detta. Det är befriande för jag slipper döma andra och i mitt inre kan ännu en vacker växt växa till – nämligen Barmhärtighet ackompanjerad av förlåtelsens näring…

Var Heliga & krama på!

Poeten Bob Hansson har uttryckts sig så här:
”Gravitationen som vi ständigt utsätts för är som om universum vill krama oss. Vill ha oss nära. Varenda en av oss blir liksom upphånglade varje sekund.” Och så fortsätter Bob med uppmaningen: ”Låt oss krama tillbaka!” Typ samma sak, som Guds uppmaning! Var heliga! För...Yes we can!