Dags att mogna

 

I en tid, i Sverige, som sägs vara en av de mest sekulariserade länderna i världen, ser jag en ”religion” som är helt vedertagen. Religionen heter Marknaden. Eller Kapitalismen. Dess värden bygger på tillväxt. Det finns en ”gud” som kallas Börsen. Ingen vanlig människa vet egentligen hur den funkar. Men den styr och ”finns” Och flera av idealen är bättre, snyggare, smalare, mer… människosynen är ofta hård under ytan av lovad skönhet och lycka. ”Du kan om du bara vill” ”Du duger inte, egentligen, om du inte kan visa upp ett snyggt ansikte, vältränat kropp, hälsosamma måltider.” En navelskådande ”religion” med mig, mitt och jag som främsta ansvarskrets.
Vi tillbedjare heter konsumenter. Templena är många, har många namn – Shoppingcenter är ett. Hit kommer många en söndagsförmiddag. Precis som i kyrkan möts här alla åldrar. Det finns musik. Det finns ord om lycka, framgång, skönhet, hälsa. En ger inte någon kollekt men pengar spenderas. Ju mer konsumenterna köper desto mer växer ”Marknaden” och ”Börsen” blir glad. Via bilder, ord, slogans, reklam framförs budskapet. En del konsumenter har utvecklats vidare inom denna ”religion”. De är som en slags predikanter. Influencers. Via dem får den vanlige konsumenten reda på vad hen kan skaffa, göra, köpa, utveckla mer i sin kropp eller med sitt hem. Många tror på detta. Andra åter är tvivlande. Alltfler, liksom jag, längtar och tror på något annat. Med värden som rättvisa, omsorg, ett liv i balans med naturen...

Själv tror jag också på en Gud som skapat oss till just detta - att älska och värna Guds skapelse. Att det är självaste meningen med våra liv. Och att djup glädje följer i dess spår. Och jag tror att vi står ansvariga. Bibeln beskriver en lidelsefull Gud som älskar passionerat och därmed fylls av oerhörd sorg och så kallad helig vrede när vi kränkar, förstör, mördar. Det är jag tacksam över. Guds heliga och goda vilja med världen har eviga rötter. Gud har inte gett upp med oss och vår värld. Läkningen av skapelsen är Guds slutmål. Då får inte jag ge upp. Inte va en "liten lort" utan göra det vi kan. Ta vårt ansvar för Guds fantastiska vision om en helad värld, som blomstrar, där rätt och rättfärdighet bor. Och där girighet och ondska i alla dess former inte finns. Fått "dra åt pipsvängen"

Jag ber om Guds kirurgingrepp av mitt hjärta. Jag vill ha ett hjärta av kött som bultar för hela skapelsen. Jag vill fyllas av den kärleken som ÄR Gud.

"Jag skall ge er ett nytt hjärta och fylla er med en ny ande. Jag skall ta bort stenhjärtat ur kroppen på er och ge er ett hjärta av kött. Med min egen ande skall jag fylla er..." Hesekiel 36:26-27

”Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom” (1:a Johannesbrevet 4:16)

Vad vi än har för en tro på en större kraft än oss själva så tror jag, att om vi rannsakar oss själva, så vet vi att den här tillväxt - ”religionen” inte är hållbar. Vi ser att naturens resurser utarmas i rasande takt, vi ser att klyftorna ökar mellan dem som har och dem som har mindre eller inget alls. Vi ser att en del sammanhang tar ut enorma summor pengar i aktieutdelningar och löner utan att blinka medan omsorgssektorn behöver dra ner på tjänster eller har svårt att höja lönerna till rimlig nivå för att få det att gå ihop. Idealen av ständig tillväxt gör oss blinda för dess konsekvenser. Det slår ut småjordbruk, det lyssnar inte till naturens egen rätt att finnas till på sina villkor, det utnyttjar fattiga att jobba för låga löner under farliga villkor, det sopar rent havet på dess invånare, det hugger ner våra skogar utan hänsyn till det ekosystem som kollapsar i dess följd, det får konsekvenser på vår förmåga att inse orättvisan i fördelningen av användandet av jordens resurser o s v. I dess spår går död och lidande fram.

Vi behöver alla gå med i ”mänsklighetens stora tillnyktring” som biskop emeritus Martin Lönnebo beskriver det. Att vi erkänner vårt sjukliga beroende och ”går med i sällskapet för anonyma överkonsumenter” bland annat. Men vi behöver också höja våra röster, tillsammans, och sätta strålkastaren på system i vårt samhälle och vår värld som inte leder till mångfald, öppenhet, respekt, omsorg om allt levande och så vidare. Inspirera varandra till ett annat sätt att leva tillsammans.

Det är dags att lämna Tillväxt-religionen. Begrava den. Och söka andra ideal och visioner för en värld som är hel och skön och för alla.

Det är dags att mogna!