Medmänniskan

En reflektion utifrån
den 13nde söndagen
efter Trefaldighet
Bibeltexter från årgång 1
Tema: Medmänniskan
29 augusti 2021

 

”Ska jag ta hand om min bror? svarade Kain Gud när Gud undrade var Kains bror Abel var. Men både Gud och Kain visste vad som hade hänt - Kain hade dödat sin bror. (Se 1 Mosebok 4:8-12)

”Ska jag ta hand om min bror?” Den frågan bränner till i mig. Den är lika aktuell nu som då Kain försvarade sig mot Guds fråga i ett avvärjande försök.

Den frågan lyser som en eldskrift över det som skett och sker i Afghanistan. Men också över det som skett i Sverige alltsedan flyktingvågen 2015. Då de ungdomar som flydde hit inledningsvis behandlades som en ”bror” men alltmer kom att bli utsatt för en signalpolitik som ville säga till omvärlden – kom inte hit!

Sex år senare har många av dem inte fått höra ett - "JA, du får stanna!" Inte fått permanent uppehållstillstånd. Inte fått känna sig trygga och välkomnade. Inte bli trodda på fullt ut. Omplacerade hit och dit. Och nu med ett hot över sig att lyckas skaffa ett fast jobb inom sex månader efter gymnasiet annars utvisas de.

SEX ÅR av ständigt underliggande stress och oro! 

I Rapport för ett antal veckor sedan, då det stod klart att Talibanerna var på väg att ta över Aghanistan och huvudstaden Kabul, intervjuades en kvinna ur ”Vi står inte ut” – rörelsen. En rörelse som kämpar för ensamkommande barn och ungdomars rättigheter och som vädjat om amnesti för bland annat ungdomarna med afghanskt ursprung. Hon sa;

”bara för en vecka sedan utvisade Sverige ungdomar till Afghanistan”

EN vecka innan Talibanerna tog över låtsades Sverige som ingenting och fortsatte sin signalpolitik genom att använda unga människor som exempel på att Sverige har en sträng flyktingpolitik. En Signalpolitik som säger:
I Sverige är vi minsann så hårda att vi utvisar ungdomar som varit här i 6 år. Och det gör vi till ett av världens farligaste länder. De som är kvar i Sverige nu, ja, dem väntar vi lite till med innan vi ser om vi kan utvisa även dem.

Ska vi ta hand om våra bröder och systrar?

I somras gick jag på en gudstjänst i Göteborgstrakten. Jag tyckte hen var en bra predikant. Jag fick berättat för mig att prästen var nyinflyttad och ny i sin tjänst. Men bakom deras uppbrott gömde sig en smärtsam anledning. Prästen och hens familj hade bott i en annan stad innan. Där hade de haft en afghansk ungdom boende hos sig. En ungdom som var deras ”bror” och ”son” Men den afghanska ungdomen orkade inte med osäkerheten över att inte få veta om han fick stanna i Sverige. Pojken tog sitt liv. Familjen fann honom död i hemmet och de klarade inte av att bo kvar.

Många ensamkommande har tagit sina liv här i Sverige på grund av den stress de utsatts för. Och vi kan alla se på nyheterna att de som utvisats riskerar att dödas.

Sverige är skyldig liksom Kain var skyldig. I bibeltexten beskriver Gud den konsekvens som blir när vi inte tar hand om vår broder. Det blir ett liv kantat av ”rastlöshet” och ”rotlöshet” - Hur vi behandlar varandra har konsekvenser på oss själva och vårt samhälle. I överförd mening till vår tid; ett samhälle kantat av rastlöshet och rotlöshet, bland annat.

Men vi är kallade till att vara medmänniskor. Och många i Sverige är det också. Det är många människor, kyrkor, arbetsplatser och organisationer som varit medmänniskor och ”tagit hand om”, bland andra, dessa barn och ungdomar, som sin egen "bror" eller syster. Som envist fortsatt att visa på hur en tar hand om, stöttar, hjälper och uppmuntrar. Medmänniskor som vill ett humant samhälle. Alltmedan politiken blivit alltmer inhuman. Det är sorgligt att Sveriges politik har undergrävt civilsamhällets engagemang och kärlek och skapat sorg och oro hos många svenskar.

Bland de bibeltexter, i årgång ett, som finns med i den trettonde söndagen efter trefaldighet med temat ”Medmänniskan” uppmanas vi till detta:

”Mina kära, låt oss älska varandra, ty kärleken kommer från Gud, och den som älskar är född av Gud och känner Gud…. eftersom Gud är kärlek” (Första Johannesbrevet 4)

Kärleken är vägen in i framtiden. Det finns ingen annan.

Ja, låt oss hand om våra bröder och systrar och ge dem Amnesti nu!

Klicka gärna på denna länk, nedan, från en artikel skriven av en Mikael Färnbo, den 11 november 2020, i tidningen Dagens industri med rubriken ”Fast jobb eller utvisning” Fint skrivet och berörande filmklipp.

https://da.se/2020/11/fast-jobb-eller-utvisning/